Klass-iskt.

Förstå mig själv. Det är ett tema för året. Bland annat genom att läsa klassreselitteratur. Susanna Alakoskis (red) bok "Tala om klass" står på sovrumshyllan. När prestationsångesten sätter in (det gör den hela tiden med några få månader kvar till disputation), vem skall man hålla i handen då? Jag känner en stor ensamhet i det. Söker efter någon att identifiera mig i/med. Det är frustrerande.

Men det är dubbelt, allting. Både stark och svag på samma gång. Stärkt av uppmuntran för energin, försvagad av osäkerheten inför skrivandet. Att det skall vara så svårt!

"Tala om klass". Det borde vi verkligen göra mera. Såg fredagspanelen i TV4's frukost-TV i morse, Johan Hakelius, en kvinnlig journalist som jag inte minns namnet på samt den där konstiga konst-skåningen som jag inte heller kommer ihåg vad han heter, som var/är redaktör på DN på Stan, satt alla och skrockade att det var skönt med medelklass. Att allt som är kul och bra kommer därifrån. Att vi alla är det i alla fall, det största flertalet av oss. Så fan heller. Jag är det möjligen ekonomiskt, eller i alla fall i framtiden, men för övrigt? Nä, jag vet var hjärtat sitter. Bara för att jag kommer att tjäna pengar, betyder det inte att jag helt plötsligt får för mig att jag vill ha privata alternativ, eller galler för min gård. Vad är det för dumheter? Klassamhället finns i lika hög grad idag - och värre blir det med denna regering. Men det blir ett intersektionellt problem: klass korsas med genus och etnicitet eftersom det kommer att vara kvinnor, sannolikt med annan etnisk bakgrund än "svensk" som städar upp efter medelklassen. Att vara/komma från arbetarklass innebär en massa problem för mig, men just att det gör så är också en garant för att jag inte kommer att tappa bort hjärtat under klassresan.

Okej. Ikväll kall öl och ishockey. Fredagsmys for real...

Först ut!

Nämen. Jag skulle ju bara svara på en annan Masthuggsbos blog. Men såklart: det rycker lite i skrivarlusten. Egentligen skall jag ju ha det jämnt, skrivarlust. Men den akademiska formen är stram. Jag vill ha skoj. Så nu tackar jag två personer (egentligen tre - Masthuggsbon Mattias G för att jag genom att försöka svara hans blog gjorde en egen): Jakob, som också vill ha mycket skoj och vara fri. Magnus som också hindras. Era bloggers. Inte unikt, nej. Men so what. I alla fall. Ny lägenhet, jag med som Mattias G, fast av den motsatta anledningen. Första gången den anledningen. Underbart är det.

I min blog skall det komma tips varje gång på något. Jag måste först säga att jag läser blogar väldigt lite i allmänhet, så det gör kanske andra också. Men i vilket fall: första tipset. Midlake. Poporkester, tillhörighetsort okänd. Amerikänska antar jag. Snorbra. Typ Coldplay-möter-Tyde. Kanon.

Hej så länge. Nu skall jag göra det jag var här för från början.

Kärlek/Forzamalm